Fy f*n!!!

((Varning för känsloladdat inlägg med lite svordomar o ärliga känslor!))


Herregud asså!

Jag har precis kollat på en film från 2000 (tror jag?) Requiem for a dream.
Det va lätt den vidrigaste filmen jag sett. Jobbig! Allmänt jobbig. Jobbig så man ibland fick blunda, ibland hoppa till, ibland äcklas, ibland håna o till sist gråta. Den var också jobbig för att den va så dålig!
Skitsamma! Det jag vill komma fram till att jag HATAR DESSA JÄVLA DROGER!!!!! Ännu mer nu än innan! Asså dom verkligen FUCKAR upp livet på folk. Oftast utan att dom ens märker det. O det finns lixom inga solskens-historier heller. Ingen som mår kanon o livet gick mycket bättre tack vare droger. Dom "fina" historierna handlar om hur duktig man varit för att man kom ur det.................... Duktig................
Jag har alltid hatar droger o kommer naturligtvis alltid göra det. Har heller aldrig beblandat mig med dom, o så kommer det förbli. Men det är ju nästan så man blir lite sugen ibland bara för att kunna förstå människor. Jag fattar beroendet, kroppen skriker efter det. Men första gångerna? Hur i helvete tänker man? Alla VET vad knark gör...

Jag har som sagt hållt mig långt borta från den skiten, men jag känner tyvärr ett flertal som råkat illa ut. O jag har så svårt att hantera det. Har så svårt att tycka synd eller tycka att dom är "duktiga" som tar sig ur det. BÖRJA INTE FÖR FAN så fanns inget problem....?!?!?
Känner vissa som "bara tagit nåt ibland". A men väx upp bara till dom.. Orkar inte ens slösa energi där.
Men sen känner jag flera, förstå då att jag hållt mig LÅNGT borta frän allt detta med flit, o ändå känner FLERA, inte EN eller NÅGON, utan många, som det gått så sjukt dåligt för. Peppar peppar så har dom jag brytt mig mest om tagit sig ur det, o blivit ganska friska. Men när dom väl va inne i det.. Asså herregud, jag har inga ord. Det gör bara ont i hela mig..
Vill så gärna hjälpa till, men jag klarar inte riktigt det. Det är lixom så sjukt allting bara....

Blir inte bara arg på folk, utan blir så ledsen..... Varför finns det ens? Så jävla onödigt. ........ Fan!!


Ursäkta detta inlägg, men jag var tvungen att få ur mig ilskan, känslorna o tankarna. Även om detta bara är en bråkdel av vad som försiggår i min hjärna just nu, haha! Lycka till o sova nu. Crap! :-P





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0